Scroll down
drama

Det finns alltid en morgondag

Italiensk neorealism goes dramedy i stjärnkomediennen Paola Cortellesis publiksuccé som rekordsetts av över fem miljoner italienare. Vinnare av Dragon Award Best International Film som röstats fram av publiken på Göteborg Filmfestival 2024.

Delia arbetar och sköter hushållet samtidigt som hon parerar slagen från sin lynniga make. Hon drömmer om en bättre framtid för sin dotter Marcella men förlovningen med den välbeställda Giulio oroar henne. Allt förändras med ankomsten av ett mystiskt brev som leder till filmens fullkomligt underbara slut.

VISAS

Köp biljett

Om filmen

Det finns alltid en morgondag

Italiensk neorealism goes dramedy i stjärnkomediennen Paola Cortellesis publiksuccé som rekordsetts av över fem miljoner italienare.

Vinnare av Dragon Award Best International Film som röstats fram av publiken på Göteborg Filmfestival 2024.

Delia kämpar för att få tillvaron att gå ihop i en stad som gläds över att kriget är slut men dras med sviterna. Hon sköter hushållet och håller ordning på barnen, samtidigt som hon parerar slagen från sin lynniga make och blir utskälld av sin sängbundne svärfar. Enda nöjet är att hinna med ett snabbt bloss i bästa väninnans marknadsstånd.

Delia drömmer om en bättre framtid för sin dotter Marcella men förlovningen med den välbeställda Giulio oroar henne. På ytan ser allt ut som vanligt, men det är kanske inte som det verkar och allt förändras med ankomsten av ett mystiskt brev som leder till filmens fullkomligt underbara slut.

GENRE  Drama
REGI
  Paola Cortellesi
MED  Paola Cortellesi, Valerio Mastandrea, Romana Maggiora Vergano
PRODUKTIONSLAND  Italien
SPRÅK  Italienska
SVENSK PREMIÄR  2024-03-01
LÄNGD  118 min

EN FILM FRÅN  //ny.bioregina.se/wp-content/uploads/2022/07/FolketsbiologgaNYröd-cirkel.jpg

 

RECENSION: SVT (4)

"En svartvit film om kvinnomisshandel låter inte direkt som en given publiksuccé men Paola Cortellesis regidebut är lika skarp som underhållande och har rönt stora framgångar i hemlandet.

(…) Fonden är alltså mörk men aldrig ömkande. Snarare är detta en dramakomedi med inslag av både satir och fysisk komik.

(…) Nog finns en kontrollerad ironi i att filmen ser ut som den gör. I efterkrigstidens Italien ville de neorealistiska filmskaparna skildra de lägre klassernas verklighet. Lägst av alla stod kvinnan, hon saknade helt en egen röst. Bokstavligen – kvinnor fick inte rösträtt förrän 1946.

Men få italienska dåtida verk utgår från kvinnors liv, och antalet kvinnliga filmskapare i genren är noll. Det är därför en kommentar i sig att den 50-åriga aktrisen och sångerskan Cortellesi väljer att berätta sin film så här. Och det med total bravur. Detta är ett underbart cineastiskt konstverk."