Den Sista Resan

Det är aldrig för sent för ett sista äventyr

När Lars Hammar efter 40 år som älskad fransklärare i Köping går i pension ser han framför sig en ljuvlig “tredje ålder” med resor, vin och upplevelser tillsammans med sin fru Tiina. Men det blir inte som han tänkt sig. I stället för att ta för sig av livets goda blir Lars alltmer passiv och viljelös hemma i sin läderfåtölj, till både Tiinas och deras son Filips stora frustration, och förtvivlan.

Då får Filip en idé – att ta sin skröpliga gamla far till hans älskade Frankrike och låta honom återse de platser som han älskat mest i livet. Genom att göra samma bilresa som familjen brukade göra när Filip var barn och i hemlighet iscensätta några av livets härligaste ögonblick hoppas han kunna tända Lars livsgnista igen.

Till sin hjälp tar Filip sin bästa vän Fredrik, några rejäla doser optimism och påhittighet samt en gammal orange Renault 4. Äventyret kan börja!

Om det går som någon tänkt sig? Knappast.
DEN SISTA RESAN blir en stapplande färd för Lars, men oväntat nog en större resa för Filip.

Med DEN SISTA RESAN har Filip & Fredrik gjort en ny sann feelgoodfilm full av medmänsklighet och humor, samt en rejäl portion vemod.

GENRE  Dokumentär
REGI  Filip Hammar, Fredrik Wikingsson
MED  Filip Hammar, Fredrik Wikingsson, Lars Hammar
PRODUKTIONSLAND  Sverige
SPRÅK  Svenska
SVENSK PREMIÄR  2024-03-01
LÄNGD  91 min.

RECENSION – Helena Lindblad, DN (4)
Den sista resan – en festlig nostalgitripp i dödens skugga

Den välkända duon Filip & Fredrik baxar med sig Filips skröpliga gamla pappa på nostalgitripp till Frankrike. Frågan är vem som behöver det mest? En avväpnande, värmande och drastisk roadmovie i dokumentärform på liv och död.
(…)
Vem är resan till för, egentligen? Vem är mest nostalgiberoende? Handlar det om någon som närmar sig slutet av ett liv eller om någon som inte kan acceptera tidens gång och fasar för det kommande avskedet?

Den här tvetydigheten, inte alltid så smickrande skildrad i ”Den sista resan”, är själva kärnpunkten och känns ärligt osminkad. I grunden handlar det förstås om djupt existentiella och ganska mörka frågor. Att blir förälder till sin förälder. Se döden i vitögat. Men samtidigt är de gestaltade med så mycket värme och skratt att man lämnar biografen med vårvinterns bredaste leende.